Avslut

Ska väl skriva årets sista inlägg.
Året som gått har varit helt fantastiskt på det allra flesta sätt. Det bästa är förstås Älsklingen. Tänk att jag kunde träffa någon som han, efter alla år av ensamhet och förtvivlan så stod han äntligen där; My knight in shining armor.
Han får nog gå igenom och stå ut med mer än han behöver. Jag är nog en rätt jobbig person att leva med, samtidigt som jag vet att jag kan underlätta, ställa upp, ordna, lösa och älska mer än de flesta. Jag är värd det här det vet jag.
Jag har även haft ett toppenår när det gäller jobbet, jag har fått nya och utmanande arbetsuppgifter, fått bekräftelse på att jag är riktigt bra på det jag gör.
Min familj har visat nya och fantastiska sidor. ( I alla fall den väsentliga delen av familjen)
Jag själv har gjort en enormt bra resa på ett sätt, men på ett annat så är den värdelös.
Jag kan inte riktigt lyckas hela vägen, jag har en del i mig själv som är långt ifrån nöjd och den delen tar tyvärr upp en stor del av min tillvaro. Det där att inte kunna vara nöjd med det som är bra, utan istället fokusera på det som fortfarande är dåligt.
Det som är dåligt är ju något som varit dåligt under en stor del av mitt liv och som jag fortfarande inte kunnat ta tag i på största allvar. Fast jag vill så det gör ont i mig.

Jag ger inga nyårslöften, det har jag slutat med för längesen. Däremot vet jag vad jag vill med det nya året, vad jag ska satsa på. Och jag hoppas verkligen att min envishet som finns i så många delar i mitt liv även ska hjälpa mig på denna sista och svåra resa.
Lyckas jag med den så blir det en så stor vinst. Framför allt för mig själv, men även för min omgivning.
Jag ska verkligen försöka och kämpa!
Vilka ni än är som läser så hoppas jag ni får ett bra 2010, en harmonisk tillvaro och att allt ni önskar er sker.
Jag återkommer!

Jul

Nu är det jul igen. Var tar tiden vägen, den bara försvinner!
I år ska jag för det första inte jobba på jul, för det andra ska jag vara långledig i 2 veckor. Det ska bli så fantastiskt skönt!! Bara vara och släppa jobbet för en stund.
Längtar föresten efter mitt utvecklingssamtal som går av stapeln i januari. Då ska jag försöka få till en liten förändring, eller åtminstone en början till förändring.

I går handlade jag julklappar som jag slog in och la under granen. Ja jag har gran, för första gången på 15 år, jag har bakat pepparkakshus för första gången i mitt liv, jag tycker det skj bli mysigt med jul!! Tänk vad livet kan förändras.
I morgon åker jag och Älsklingen på en liten minisemester. Längtar som en tok!!

Orsaker

Ibland berättar man saker som ska utmynna i förståelse. Man tror att det ska bli positivt och att förståelsen ska öka. Vilken jävla rullgardin det blir när det inte blir så, när man inser att det man berättar bara anses som löjligt.
Det är då jag bestämmer mig för att vara den jag alltid varit oavsett konsekvensen. Varför försöka, varför lämna ut om det ändå inte blir bättre. Jag trodde att om någon skulle förstå så var det du, men icke så så var det inte. Du fattade inte, fast jag verkligen trodde att du skulle göra det.

Duger jag?

Tiden går. Har befunnit mig i en riktig svacka, fallit in i gamla mönster. Av någon konstig anledning så gör jag det när jag känner mig trygg. När jag vet att människor ommkring mig älskar mig så är det på något sätt som om jag måste testa detta.
Tycker de verkligen om mig på riktigt även fast jag svinar till det.
Snart 40 år och måste ända testa om jag duger och är omtyckt. Blir trött på mig själv!

I morgon och jag och Älsklingen på kärleksweekend. Underbart!!!