Tack och ajöss

Jag har som jag skrivit tidigare världens bästa bror, och så har jag även världens sämsta bror.
Dvs jag har 2 bröder. Den ena är kan jag gå genom eld och vatten för och den andra är mest bara dålig. Jag skrev i en kommentar på Ninas blogg att man behöver inte älska någon bara för att man är släkt. Så är det ungefär med denna bror.
Jag går omkring med ett ständigt dåligt samvete för att jag är en "dålig" faster som aldrig träffar mina brorsbarn som denna bror lyckats avla fram. Nu gjorde jag en kraftansträning och ringde denna bror (vilket sker ca 2 ggr per år) och bokade in en liten fika med denna familj när de skulle besöka min stad.
Detta är något de aldrig skulle göra, jag har bott i våran kungliga huvudstad i 10 år snart och dom har hälsat på mig 2 ggr. I vilket fall så sa jag att vi kunde ses när dom är här så brorsonen kunde få födelsedagspaket. Ring när ni är installerade på hotellet var mitt budskap. Självklart sa min bror.
Men icke. Nu får det vara bra. Denna människa och hans sambo snor min energi bara jag tänker på dom, jag tar kontakt med dem enbart för barnens skull, så dessa barn ska få träffa sin fabulösa faster. Men nu skiter jag i det. Jag hatar envägskommunikationer, de ska vara på lika villkor.
Tack och ajöss brosan, synd att du robbar dina barn på sin faster.