Tack

I går drack jag lite vin och läste igenom min blogg. Usch vad risigt jag mådde där för några månader sen. Jag känner känslan i magen när jag läser mina ord. Samtidigt så blir jag så stolt över mig själv. För mitt i alla dessa ledsna ord och tankar så finns det ett genomgående budskap att jag anser mig vara värd det bästa. Trots den enorma ensamhet jag kände och längtan efter någon att älska så stod jag ut. Jag valde ensamheten framför någon som inte fick mig att känna allt. Jag har alltid resonerat att hellre leva ensam än med fel person.
Jag ser min självkänsla växa fram under dessa månader och detta tackvare mig själv. Ingen annan gjorde jobbet, det var jag!
Därför befinner jag mig där jag gör nu. Jag insåg till sist att jag är värd det allra bästa, jag är värd och jag törs älska. Därför lever jag nu med en fantastisk man som ger mig precis allt jag vill ha och behöver.
Hade jag inte jobbat med mig själv som jag gjort denna tid så hade det inte varit så här, då hade jag aldrig vågat tagit emot den kärlek som nu finns i mitt liv.
Så tack Fröken Svår för att du slutade vara svår!