Fortsättning

För att svamla vidare så är det något jag jobbat mycket med när jag gick i terapi, nämligen avsked. Detta är något jag alltid har haft så svårt för, utan att jag velat inse det.
Jag avskyr att inte veta när jag får träffa dom jag tycker om igen, jag blir alldeles skakig i kroppen när det är dax för sånt.
Så att ta ett ordenligt avsked, ett sånt där "Nu ses vi aldrig mer" är för mig ett riktigt trauma, sånt har jag oerhört svårt att hantera.
Därför kommer såna känslor tillbaka till mig när jag blir påmind om det, dvs när jag hör låten "Om du lämnade mig nu". Då kommer sorgen och paniken tillbaka som jag kände då, när jag insåg att jag inte skulle träffa honom mer.
Och jag är känslig nu, jag tycker inte om avslut och "hej då".