måndag 19 januari 2009

Om du lämnade mig nu

Jag blir fullständigt förlamad när jag hör den låten, och jag vet ju varför.
När mitt livs kärlek lämnade mig så satt jag i badet och lyssnade på den låten på repeat.
Jag tror jag satt där i 1.5 timme och tårarna strömmade, vattnet blev iskallt men jag kunde inte röra mig. Jag kunde inte för mitt liv förstå hur jag skulle kunna fortsätta andas utan honom, hur skulle jag orka öppna och stänga ögonen igen och hur skulle jag kunna öppna munnen och svara på tilltal när nån pratade med mig.
När jag hör den låten så kommer den där förlamande känslan tillbaka trots att det snart gått 1 år sen och trots att jag kommit förbi den sorgen.
Kanske är jag extra mottaglig just nu också, då märker jag hur ytligt det där såret har läkt, hur snabbt det kan slås upp igen. Inte för att jag fortfarande saknar honom, utan för att jag är en känslig person och inte alls så hårdhudad som jag inbillar mig.
Jag får tillbaka den där känslan av enorm ensamhet som jag kände då, och den där jävla texten som är som ett knytnävsslag i magen på mig. Inte konstigt att jag suttit här och storgråtit när jag sett programmet 3 gånger som avlutas med just denna låt.
Va fan lyssnar jag på den för??
Jag är så begåvad ibland!

Inga kommentarer: